TurkDN.se | Dagliga nyheter översätta på turkiska
Aziz Durmuş

Çölyak hastalığı nedir? Vad är Celiaki?-

Çölyak hastalığı nedir? Vad är Celiaki?-
Bu haber 27 Ekim 2016 - 20:20 'de eklendi ve 1.023 kez görüntülendi.

Vad är Celiaki?
Celiaki är en kronisk sjukdom som innebär att glutenprotein startar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna.
Celiaki betyder glutenintolerans medan glutenallergi är en felaktig benämning. Gluten finns i vete, råg och korn. När en person med celiaki äter gluten skadas tarmluddet vilket gör att förmågan att ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen förstörs. I sin tur kan det leda till näringsbrist och ohälsa.
Celiaki kan inte botas. Behandlingen är att äta glutenfri mat resten av livet. Sjukdomen är kronisk, det vill säga livslång. Den kan inte gå över eller ”växa bort”.
Celiaki ansågs länge som en ovanlig barnsjukdom men är i dag en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Celiaki drabbar även vuxna och sjukdomen kan bryta ut i vilken ålder som helst.
I Sverige beräknas 1-2 procent av befolkningen ha celiaki. Majoriteten av dem har ännu inte fått en diagnos. Under de senaste årtiondena har det skett en ökning av celiaki i Sverige och i flera andra västländer.
Celiaki är till viss del ärftlig. Det betyder att människor som har en nära släkting med celiaki löper en högre risk att få sjukdomen. Risken att drabbas av celiaki är omkring 15 procent om någon annan i familjen har sjukdomen. Därför kan det vara bra att se till att föräldrar och syskon till ett barn med glutenintolerans blir undersökta för celiaki.
Celiaki är vanligare bland kvinnor. Det är också vanligare med celiaki hos personer med typ 1-diabetes, sköldkörtelsjukdomar, ledsjukdomar, Downs och Turners syndrom samt olika typer av leversjukdomar.
Det finns en även ovanligare form av celiaki, dermatitis herpetiformis (DH) som drabbar huden, med kliande blåsor på armbågar, knän och skinkor.
Om du misstänker att du eller ditt barn har celiaki bör du kontakta en läkare. Tyvärr saknar många läkare kunskap om sjukdomen. Den genomsnittliga tiden från första symtom till diagnos är tio år. Läs därför gärna på om symtom och diagnos innan ert läkarbesök.
Om celiaki på andra språk
I första hand hänvisar Svenska Celiakiförbundet till celiakiförbundens hemsidor i de länder där det efterfrågade språket talas. Kortfattad information om celiaki finns översatt på följande språk; engelska, spanska och franska.

Symtom
Symtomen vid celiaki, eller glutenintolerans som det ibland kallas, varierar mellan olika personer. Vissa mår väldigt dåligt, medan andra endast får vaga symtom av att äta gluten. Det finns också de som inte alls märker av sin celiaki.
Hos små barn är de vanligaste symtomen att de växer sämre än andra barn. Andra vanliga tecken på celiaki hos barn är magont, dålig aptit, järn- och vitaminbrist, illamående med kräkningar och diarré och/eller förstoppning.
Att ungdomar kommer in sent i puberteten, och senare i livet får svårt att få barn, kan också bero på oupptäckt celiaki. Obehandlad celiaki kan även vara orsaken till att man som vuxen lättare bryter ben i kroppen (på grund av dåligt upptag av kalk i tarmen som ger benskörhet), får värk i kroppen eller blåsor i munnen och på huden.
Hos vuxna kan symtomen också vara mer diffusa än hos barn; trötthet, viktminskning och depressioner kan vara symtom av celiaki. Magbesvär är vanliga hos vuxna som har celiaki, men liksom hos barn varierar symtomen från person till person. Vissa får diarré, förstoppning eller gasspänningar, medan andra saknar tydliga symtom.
Obehandlad celiaki kan ge järnbrist och vitaminbrist hos både barn och vuxna. Detta hänger samman med att tarmen inte kan ta upp näringsämnen lika effektivt när tarmluddet är skadat eller helt borta.
Även laktosintolerans är relativt vanligt vid obehandlad celiaki. Det beror på att tarmens möjlighet att bryta ner laktos (mjölksocker) minskar till följd av att det finns mindre av enzymet laktas i tarmen när tarmluddet är skadat. Laktosintolerans som orsakats av celiaki går dock ofta över när tarmluddet återhämtat sig då man börjat äta glutenfri kost.
Symtom på laktosintolerans kan vara magsmärtor, gasbildning, uppsvälld mage och diarré, det vill säga symtom som även kan förekomma vid obehandlad celiaki.
Diagnos
Diagnosen celiaki ska ställas av en läkare. Den baseras då på en samlad bedömning utifrån symtom, blodprovssvar, och provsvar från en eventuell tarmbiopsi, där vävnad från tunntarmens slemhinna analyseras.
OBS! Det är mycket viktigt att man inte utesluter gluten ur kosten innan blodprov eller biopsi, eftersom resultatet då kan bli missvisande.
Eftersom människor visar olika tecken på celiaki kan sjukdomen vara svår att upptäcka, och många som har celiaki har fått vänta länge på sin diagnos. Symtomen som är vanliga vid obehandlad celiaki kan lätt förväxlas med andra sjukdomar och besvär, och det krävs goda kunskaper för att upptäcka sjukdomen.
Om en läkare misstänker att en person har celiaki tas ett blodprov som visar halten av transglutaminasantikroppar i blodet. En förhöjd halt av sådana antikroppar tyder på att personen är glutenintolerant. Men för att bli helt övertygad om att diagnosen stämmer brukar man även ta prov från tunntarmen, så kallad tunntarmsbiopsi. Tarmproverna studeras i mikroskop, och ser man då att tarmluddet är skadat bekräftar det att personen har celiaki.
Det finns olika metoder för att göra tunntarmsbiopsi:
Tunntarmsprovet kan tas i samband med en gastroskopi. Då förs en tunn slang in i munnen, ner i svalget och vidare till tunntarmen. Slangen är kopplad till en kamera och en tv-skärm, så att läkaren kan se hur tarmen ser ut på insidan. Läkaren kan också ta små prov från tarmväggen och sedan titta på dessa i mikroskop. Barn och ungdomar upp till 18 år brukar i regel få narkos, alltså sövas, under gastroskopin. Vuxna kan få lugnande medel.
Den andra metoden, kapselbiopsi, gör man med hjälp av en tunn slang med en kapsel i ena änden. Kapseln brukar vara ungefär lika stor som en lillfingernagel. Slangen med kapseln förs in genom munnen och vidare ner i magsäcken och tunntarmen. Med hjälp av röntgen kan läkaren se var kapseln är i tarmen. När kapseln har kommit på plats tar läkaren prov från tarmen, och sedan förs slangen med kapseln upp igen. Det är möjligt att få lugnande medel även inför denna undersökning.

Naturligt glutenfritt
Ett mindre antal som har celiaki tål mindre gluten än 20 ppm eller inget gluten alls. De behöver då äta en kost som är naturligt fri från gluten, alltså undvika allt vars ursprung är vete, korn och råg.
Denna kost kan kallas för naturligt glutenfri men är inte att sammanblanda med den gamla märkningen ”Naturligt glutenfri”. Om du tror att du behöver naturligt glutenfritt ska du först höra med din läkare eftersom dina symtom kan bero på något annat. Vissa med celiaki reagerar även på ett annat protein i havre.

Naturligt glutenfritt
ris
bovete
majs
tapioca
soja
quinoa
potatis
amarant
chia
teff

Merkostnadsersättning

Svenska Celiakiförbundet kräver merkostnadsersättning

För en person med celiaki är maten, den glutenfria kosten, medicinen. Att äta en glutenfri kost är dyrt. Svenska Celiakiförbundet menar att alla personer med celiaki borde ha rätt till en merkostnadsersättning.

Rätt till merkostnadsersättning för alla med celiaki, oavsett ålder eller var man bor i landet, skulle kompensera för de extra kostnader som man har när man har celiaki och är tvungen att äta en glutenfri kost för att kunna vara frisk.

Idag kan barn upp till 16 år få ett begränsat bassortiment av glutenfria och mjölkfria specialprodukter på apotek genom en så kallad livsmedelsanvisning.

Efter att man fyllt 16 år år ser situationen för en person med celiaki väldigt olika ut beroende på i vilket landsting man råkar bo. Svenska Celiakiförbundet har gjort en rundringning till alla landsting i juni 2014. Av denna undersökning framgår att i dagsläget finns det möjlighet i åtta av 21 landsting för personer med celiaki över 16 år att få någon form av ersättning eller subvention för sin glutenfria kost.

De åtta landstingen är: Jönköping, Kronoberg, Halland, Västra Götaland, Örebro, Västmanland, Gävleborg och Blekinge.

Det varierar mycket mellan dessa landsting hur stor ersättning eller subvention en person med celiaki kan få. I t ex Kronoberg har man just nu rätt till 2 150 kr/år oavsett ålder. Medan i t ex Blekinge har man rätt till en kontantersättning på 1 500 kr/år endast mellan 16-19 års ålder.

Kontakta ditt landsting för att få veta vilka regler som gäller där du bor.
En dietist som arbetar för landstinget ska känna till om du eventuellt kan ha rätt till någon ersättning eller subvention.

Ç Ö L Y A K H A S T A L I Ğ I N E D İ R ?

Çölyak Hastalığı ince bağırsağın, GLUTEN adlı proteine karşı ömür boyu süren ve kronikleşen alerjisi, hassasiyetidir. Buğday, Arpa, Çavdar ve Yulaf gibi tahıllar GLUTEN içerir.
Alınan gıda, ince bağırsakta bileşenlerine ayrıştırılıp bağırsak mukozası üzerinden kana karışır. Vücudumuzun yeterince gıda alabilmesi, ince bağırsakta çok sayıda bulunan ve VİLLUS çıkıntıları olarak adlandırılan kıvrımlar tarafından sağlanır. Çölyak Hastaları glutenli yiyecekler tükettiklerinde bağırsak mukozasında alerji nedeniyle villus çıkıntıları ve kıvrımları tahrip olarak azalır ve küçülürler. Böylece bağırsak yüzölçümü gittikçe azalır ve alınan gıdalar emilemez hale gelir. Sonuçta beslenme yetersizliği, arkasından da hastalık belirtileri ortaya çıkar.
Önemli Bilgiler
Gluten içermesi ihtimali olan yiyeceklerin Glutensiz gıda maddeleri ile aynı yerde bulunmaması önemlidir. Glutenli gıdaların glutensiz gıdalara temas etmemesi için bu maddeleri hemen ayırın.
Yemek hazırlığı sırasında glutenli gıdalara değmiş, bulaşmış çatal kaşık süzgeç tabak v.s gereçler kesinlikle Çölyaklı kişilerin gıdalarına dokundurulmamalıdır.
İnce bağırsakta tahribata yol açarak hastalıklara neden olabilmesi için bir çay kaşığı un, buğday ya da bulgurun sekizde biri yeterli olmaktadır. Yani bu miktar bile zararlıdır.
B E L İ R T İ L E R
Çölyak hastalığının belirtileri geniş bir yelpazeye yayılır.

-Karın Bölgesinde öne doğru şişkinlik
-Yaşa göre kilo azlığı
-Kas zayıflığı
-Kansızlık
-Dışkıda anormallik, büyük tuvalet ihtiyacı artması
-Kusma
-Bezginlik
-İştahsızlık
-Büyüme geriliği
-Ağız içinde oluşan aftlar
-İştahsızlık, gaz şikayetleri
-Eklem ve kemik ağrıları
-Sinirlilik
-Ciltte kaşıntılı döküntüler

T A N I Y Ö N T E M İ
Çölyak hastalığı her yaşta teşhis edilebilmektedir. Çoğunlukla belirtiler ilişkili bir başka hastalığı da düşündürmektedir. Erken osteoproz, kansızlık, teşhis edilmemiş Laktoz alerjisi gibi.
Çölyak hastalığının insan sağlığı üzerinde önem taşıyan birçok değişimlere neden olmasından dolayı doğru teşhisi önemlidir. Kan testleri ve sonrasında ince bağırsak biyopsisi ile kesin tanı konulmaktadır.
Çölyak Hastalığı Alerji Testleri, Rezonans ve Homeopati v.b yöntemlerle teşhis edilemez.

T E D A V İ Ş E K L İ
Çölyak hastalığının tek tedavisi GLUTENSİZ sıkı bir diyettir. Diyetin sıkı bir şekilde uygulanması ile düzleşen ince bağırsak yüzeyi normal şeklini ve işlevini tekrar kazanmaktadır. Çok az miktarda alınan gluten bağısaklardaki tahribatın tekrarlamasına neden olur.

Glutensiz sıkı bir diyetin uygulanması süesince Çölyak hastasının genellikle bir şikayeti olmaz. Beslenme tarzının değiştirilmesinin ardından genelde kısa b ir süre içerisinde şikayetler belirgin şekilde azalır. Şikayetlerin tamamen kaybolma süresi ince bağırsaktaki tahribat derecesi, hastanın yaşı, ve diğer faktörlere göre değişkenlik gösterebilir.
Gluten içeren gıdalardan kaynaklanan, hissedilebilir şikayetler çoğunlukla uzun süreler sonrası hatta bazen yıllar sonra kendini gösterir. Diyetin bozulması ya da terk edilmesi tedavi edilmesi çok daha zor olan ağır hastalıklara neden olabilir.
Çölyak Biorezonans ya da Alternatif Tıp yöntemleri ile tedavi edilemez. 2014 yılı itibariyle bilinen, kanıtlanmış tek tedavi yöntemi GLUTENSİZ DİYETTİR.

Diyetin uygulanmasında yapılan ihlal ya da ihmallere rağmen hasta tarafından hissedilebilir şikayetlerin oluşmaması, asla, glutensiz diyetten vazgeçilmesi anlamına gelmez.
ESİNLİKLE TÜKETİLMEMESİ GEREKEN (Gluten içerdiği için) GIDA MADDELERİ:

Gluten içerenler;
Buğday, arpa , çavdar ve yulaf katkılı her türlü ürün. (Un, bulgur, irmik, makarna, şehriye, kuskus kepek gibi.)

Galeta ununa, una batırılarak kızartılmış tavuk balık gibi et ürünleri.

Malt kullanılan içecekler, bira votka cin v.b.

Hazır çorbalar, pilavda köftede panelerde kullanılan harçlar.

Gluten içeren çikolata ve sakızlar.

GLUTEN İÇERMEYEN GÜVENİLİR YİYECEKLER:

Mısır, Pirinç, Patates, Kestane unu, Nohut unu, Soya unu, üzüm çekirdeği unu, tapioka, Yumurta,Reçel, Bal, Baharat ve bitki içermeyen sirke çeşitleri. meyve sirkesi, Balık, balık konserveleri (Una batırılmamış baharatlanmamış taze veya dondurulmuş balık. Kendi suyunda ya da yağında balık konserveleri, midye karides yengeç v.b (Una batırılmamış, daha önce unlu gıdalar kızartılmış yağda kızartılmamış) Domates ve tuz içeren salça. Tüm işlenmemiş, kabuklu kuru yemiş türleri yer fıstığı ay çekirdeği kabak çekirdeği badem (Paketlenenler ve işlenmiş olan,tuzlanan kuruyemişler gluten içermektedir)

Kümes hayvanları etleri, sığır dana kuzu etleri (Una batırılmamış ve baharatlanmamış olmalıdır.)
Tüm Sebze çeşitleri.
Tüm Meyve çeşitleri.
Bakliyatların tüm çeşitleri. Kuru fasulye,mercimek, nohut, kırmızı ve yeşil mercimek, barbunya, soya fasulyesi, börülce..gibi.
Tüm katı ve sıvı yağ çeşitleri, Tüm şeker çeşitleri (Toz şeker, pudra şekeri, kahverengi şeker.)

Kaynak/Källor:

Çölyakla Yaşam Derneği : http://www.colyak.org.tr/
Svenska Celiakiförbundet : http://www.celiaki.se/

HABER HAKKINDA GÖRÜŞ BELİRT

YASAL UYARI! Suç teşkil edecek, yasadışı, tehditkar, rahatsız edici, hakaret ve küfür içeren, aşağılayıcı, küçük düşürücü, kaba, pornografik, ahlaka aykırı, kişilik haklarına zarar verici ya da benzeri niteliklerde içeriklerden doğan her türlü mali, hukuki, cezai, idari sorumluluk içeriği gönderen kişiye aittir.
POPÜLER FOTO GALERİLER
SON DAKİKA HABERLERİ
İLGİLİ HABERLER
SON DAKİKA