TurkDN.se | Dagliga nyheter översätta på turkiska
Aziz Durmuş

Türkiye-İsveç İlişkileri – Relationer Mellan Turkiet-Sverige

Türkiye-İsveç İlişkileri – Relationer Mellan Turkiet-Sverige
Bu haber 27 Ekim 2016 - 22:45 'de eklendi ve 1.245 kez görüntülendi.

Türkiye-İsveç İlişkileri

İsveç ile siyasi ilişkilerimizin resmi tarihinin 17. yüzyıl başlarına dayandığı söylenebilir. 1709’da Rusya ile savaşındaki mağlubiyetinin ardından Osmanlı İmparatorluğu’na sığınan XII. Karl (Demirbaş Şarl) ve ordusu, beş yıl boyunca ülkesini Osmanlı topraklarından, sırasıyla Bender ve Edirne’den idare etmiştir.

İsveç ile Osmanlı İmparatorluğu döneminde 1737’de Ticaret Anlaşması ve 1739’da da “Barış, Birlik ve Dostluk İttifakı” imzalanmış, ilişkilerimiz Türkiye Cumhuriyeti’nin kuruluşunun ardından 31 Mayıs 1924 yılında imzalanan Dostluk Anlaşması ile kesintisiz ve gelişerek devam etmiştir.

Türkiye Cumhuriyeti’nin ilk temsilcisi 1923-1926 yılları arasında Stokholm’de Maslahatgüzar sıfatıyla bulunan Laik Mukbil Bey’dir. O tarihten bu güne kadar Stokholm’deki Türkiye Cumhuriyeti Büyükelçiliği aralıksız faaliyet göstermektedir.

Türkiye ile İsveç arasındaki ilişkiler olumlu seyretmektedir. AB dış politikasına somut katkı sağlayan üyeler arasında ilk sıralarda gelen İsveç, bu çerçevede AB üyelik sürecimize en kuvvetli desteği veren ülkeler arasındadır.

11. Cumhurbaşkanımız Sayın Abdullah Gül’ün 11-13 Mart 2013 tarihlerinde İsveç’e gerçekleştirdiği Devlet Ziyareti sırasında imzalanan “Stratejik Ortaklık Bildirisi” ile ikili ilişkilerimiz yeni bir seviyeye taşınmıştır.

İsveç ile Türkiye arasındaki ikili ticaret hacmi, 2015 yılında 2,8 milyar ABD Doları olarak gerçekleşmiştir (ihracat: 1,2 milyar; ithalat: 1,6 milyar ABD Doları).

Türkiye’nin İsveç’e yönelik önemli ihraç kalemleri, tekstil ve konfeksiyon ürünleri (ülkemiz tekstil açısından İsveç’in üçüncü tedarikçisi durumundadır), motorlu taşıtlar ile bunların aksam ve parçaları, televizyonlar, buzdolapları, seramik mamuller olup, başlıca ithalat kalemleri ise demir-çelik ürünleri, makine ve aksamları, elektrikli cihazlar, motorlu taşıtlar, ilaçlar ve diğer kimyasallardır.

İsveç’ten 2002-2015 döneminde ülkemize yapılan doğrudan yatırımların toplamı 279 milyon ABD Doları olarak iken, ülkemizden İsveç’e anılan dönemde yapılan doğrudan yatırımların toplamı ise 36 milyon Dolardır.

Türkiye ile İsveç arasında Ekonomik ve Ticari Ortaklık Komitesi (ETOK) kurulmasına ilişkin Bildiri, mektup teatisi yoluyla 10 Ağustos 2014 tarihinde imzalanmıştır.

İsveç’ten Türkiye’ye gelen turist sayısı, 2015 yılında yaklaşık 625 bindir.

Dünyanın en eski üniversitelerinden biri olan, 1477 yılında kurulmuş Uppsala Üniversitesi’ndeki Türkoloji Bölümü yaklaşık 170 yıllık bir tarihe sahiptir. Son olarak, Sayın Cumhurbaşkanımızın 11-13 Mart 2013 tarihlerinde gerçekleştirdikleri Devlet Ziyareti sırasında Stokholm Üniversitesi bünyesinde “Türkiye Araştırmaları Enstitüsü” açılmıştır.

İsveç’te yaşayan yaklaşık 115 bin kişilik Türk toplumu ülkedeki en büyük göçmen gruplardan biri olarak ön plana çıkmakta olup, ikili ilişkilerimizin önemli bir unsurunu teşkil etmektedir.

İsveç Parlamentosunda, Türkiye kökenli 8 milletvekili bulunmaktadır. Ayrıca, mevcut Hükümette 2 Türkiye kökenli Bakan görev almaktadır.

Relationer med Turkiet

Det är drygt 300 år sedan Karl XII efter nederlaget vid Poltava drog sig tillbaka till Bender i det dåvarande osmanska imperiet (dagens Moldavien) med resterna av sin här. Han stannade hos sina turkiska bundsförvanter i fem år, innan han i oktober 1714 inledde sin hemfärd. Denna tid har lämnat rikliga spår av kulturellt utbyte mellan Sverige och det osmanska riket, inte minst genom de orientaliska expeditioner som kungen lät utsända, liksom genom de svenskar som stationerades i Konstantinopel för att underhandla med sultanen.

Sveriges första handelsavtal med Turkiet slöts 1737 och många svenska storföretags historia i Turkiet går långt tillbaka i tiden. Ericsson, som varit aktivt i Turkiet sedan början av 1900-talet, var det företag som installerade de allra första telefonerna i Dolmabahce-palatset. Idag är flertalet svenska storföretag på ett eller annat sätt etablerade på den turkiska marknaden sedan många år. Antalet företag med svensk koppling i Turkiet uppgår till ca 250 stycken.

Sedan 1960-talets svenska arbetskraftbrist har ett stort antal människor från Turkiet valt att bosätta sig i Sverige. Flera av dem, kanske uppemot 30 000, kommer från den lilla staden Kulu med omnejd tio mil söder om Ankara. Stora grupper kom också från sydöstra Turkiet, företrädesvis från städerna Mardin och Midyat. Totala antalet personer boende i Sverige med turkiska rötter uppgår till ca 150 000. Många upprätthåller även i andra och tredje generationen kontakten med Turkiet och bidrar därmed till stärkandet av de svensk-turkiska relationerna.

Enligt uppgift från svenska researrangörer utgör Turkiet ett allt populärare resmål för svenskar. Det beräknas att över 700 000 svenska resor till Turkiet gjordes under 2013, vilket gör landet till det sjunde mest populära att besöka för svenska turister.

Besöksutbytet och kontakterna i vid bemärkelse fortsätter att vara intensiva. Under 2013 genomförde dåvarande presidenten Gül ett statsbesök och dåvarande premiärminister Erdoğan besökte Stockholm hösten 2013. Regeringen Reinfeldt hade stort besöksutbyte med Turkiet, med möten på såväl handels-, utrikes- och stats-/premiärministersnivå. I november 2014 besökte den turkiske EU-ministern Volkan Bozkır Stockholm.

Sveriges reformsamarbete med Turkiet styrs av en resultatstrategi för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet för perioden 2014-2020. Strategin beräknas omfatta totalt ca 8 miljarder kronor och stödet till Turkiet beräknas uppgå till ca 80 miljoner kronor/år. Syftet med reformsamarbetet är att bidra till ländernas närmande till EU och för Turkiet sker detta genom stöd inriktat på att bidra till stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat. Det svenska stödet kommer fortsatt prioritera insatser inom jämställdhetsområdet. Stödet anpassas till respektive lands förutsättningar och utmaningar i EU-närmandet.

Sverige bidrar även genom EU:s instrument för förmedlemsskapsstöd (Instrument for Pre-accession Assistance, IPA II) 2014-2020. IPA II förmedlar det finansiella stödet för genomförande av EU:s utvidgningspolitik. Stödet omfattar länderna på Västra Balkan och Turkiet. IPA II kommer att ha en total finansering på ca 11,7 miljarder EUR vilket i stort sett är oförändrat jämfört med tidigare finansiella period (IPA 2007-2013). Stödet ska främja ländernas fortsatta närmande till EU.

Efter Atatürks beslut att av strategiska skäl förlägga huvudstaden i den nya republiken till Ankara flyttade den svenska ambassaden från Istanbul till en ny anläggning som invigdes 1934 av kronprins Gustaf Adolf och Atatürk. Ambassaden ansvarar för kontakterna med Turkiets regering och därtill hörande sedvanliga diplomatiska arbetsuppgifter. Sveriges ambassadör i Turkiet är sedan 2013 Lars Wahlund.

Sveriges generalkonsulat i Istanbul etablerades redan 1757. Det nuvarande svenska palatset uppfördes 1870 och är landets äldsta statliga egendom utomlands. Generalkonsulatet arbetar idag med främjandet av Sverigebilden i vid bemärkelse och konsulära frågor. Sedan 2001 finns vid konsulatet en särskild sektion för turkiskt-svenskt samarbete, som bland annat har till uppgift att stödja Turkiets strävan mot medlemskap i EU. Sveriges generalkonsul är sedan 2013 Jens Odlander.

På samma tomt som generalkonsulatet finns sedan 1962 det Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (SFII), som arbetar med att främja svensk och nordisk forskning i och om Turkiet, Främre Orienten och Centralasien, främst inom humaniora och samhällsvetenskap. SFII:s direktör är sedan 2012 professor Birgit Schlyter. I Istanbul finns också Business Swedens handelskontor för Turkiet och Grekland som leds av Antoine Fanoun.

Kaynak: http://www.mfa.gov.tr/default.en.mfa

Källa: http://www.regeringen.se/

HABER HAKKINDA GÖRÜŞ BELİRT

YASAL UYARI! Suç teşkil edecek, yasadışı, tehditkar, rahatsız edici, hakaret ve küfür içeren, aşağılayıcı, küçük düşürücü, kaba, pornografik, ahlaka aykırı, kişilik haklarına zarar verici ya da benzeri niteliklerde içeriklerden doğan her türlü mali, hukuki, cezai, idari sorumluluk içeriği gönderen kişiye aittir.
POPÜLER FOTO GALERİLER
SON DAKİKA HABERLERİ
İLGİLİ HABERLER
SON DAKİKA